Förebygga brännskador och skållskador

Barn mellan ett och två år är den grupp som oftast ses på barnakuten och på vårdavdelningar till följd av brännskador och skållskador. Varje år skadas cirka 200 barn i Sverige så allvarligt att de behöver inneliggande sjukhusvård [1]. Bränn- och skållskadeolyckor ger ofta allvarliga skador med långvarigt vårdbehov. En studie visar att barn med asylstatus hade närmare tio gånger ökad risk att drabbas av brännskador jämfört med andra barn [2].

De flesta olyckor inträffar i köket

Av de barn i åldern ett till tre år som varje år brännskadas i Sverige, har ungefär hälften bränt sig på något varmt föremål. Olyckorna inträffar oftast i köket.

Cirka 40 procent av fallen beror på olyckshändelser med varma vätskor som kaffe, te och varmt vatten. Den vanligaste brännskadepatienten är en pojke mellan 15 månader och 5 år som har fått varm vätska på sin hand från en kopp. Vanligtvis i hemmet i samband med måltid och i närvaro av båda föräldrarna [1].

Värmekällor

Utöver varma vätskor och heta spisplattor, orsakas brännskador även av värmekällor som: kaminer, kakelugnar, öppna spisar, grillar, öppen eld, ugnsluckor, strykjärn, levande ljus och varma motorfordon.

Gåstolar

När det gäller de allra yngsta barnen är dessutom gåstolar ofta inblandade i olyckshändelsen [3]. Barnet förflyttar sig snabbt med gåstolen och kommer åt exempelvis kaffekoppar, kokkärl, ugnsluckor och braskaminer. Ställen på kroppen som oftast brännskadas är bröst, ansikte, händer och armar.

Brännskador och skållskador kan förebyggas. Bästa sättet att förhindra skada är kunskap om barns utveckling och de mekanismer som har betydelse för risken att barn bränner sig.

Vanligaste orsakerna till olyckor

Studier visar att föräldrar ofta förklarade olyckshändelser där barn drabbats av brännskador och skållskador med följande orsaker:

Något oväntat inträffade som fångade förälderns uppmärksamhet, till exempel ett oväntat besök.

• Föräldrar kände sig trötta och stressade.
• Svårigheter att följa med i barnets snabba utveckling.
• Missbedömning av barnets förmåga att nå farliga saker.
• Övertro på barnets förmåga att förstå faror.

Riktade, individanpassade hälsosamtal och vägledning vid hembesök har visat sig ha positiv effekt genom att föräldrar då i högre grad genomför olycksförebyggande åtgärder i hemmen.

Informationsmaterial och pedagogiskt stöd att beställa, skriva ut, visa och diskutera vid enskilda hälsobesök och i föräldrastödsgrupp eller både och:

• Brännskador - 1177.se
• Checklista för en barnsäker miljö.pdf