Amningshjälpmedel

För att förebygga amningsproblem är det viktigt att den ammande kvinnan och hennes partner får ett professionellt stöd. En kvinna som får stöd av sin partner och från andra i sin omgivning samt vården har större chans att slippa amningsproblem och ammar dessutom längre (4, 5).

Om det skulle uppstå amningsproblem finns det vissa amningshjälpmedel som kan hjälpa. Det är viktigt att alltid ge råd om amningshjälpmedel utifrån den enskilda kvinnans behov och önskemål samt att alltid utvärdera och följa upp (4, 5).

För BHV-sjuksköterskan är det viktigt att ha tillgång till olika hjälpmedel som demonstrationsbröst, kulor som symboliserar storleken på barnets magsäck och docka. Detta gör det lättare att demonstrera användning av hjälpmedel utan att sjuksköterskan ska använda sin egen eller kvinnans kropp för demonstration. Det är även viktigt att använda en uppdaterad amningsstrategi (3) och vårdprogram för bröstkomplikationer (4, 5) för att kunna ge ett bra stöd till kvinnan.  

Bröstpumpar finns i olika utförande, som elektrisk och manuell. Till pumpen finns olika brösttrattar och anvisning för hur pumpen ska användas. Det är viktigt att kvinnan är väl insatt i hur pumpen används, för att undvika amningsproblem (2, 6). Det är också viktigt att kvinnan själv bestämmer vilken pump som känns behaglig för henne, för att undvika obehag vid pumpning. Bröstpump kan köpas och ibland även hyras.

Bröstpump kan användas för att pumpa ut bröstmjölk vid till exempel tillmatning eller för att spara bröstmjölk till ett senare tillfälle. Den kan även användas för att stimulera bröstmjölksproduktionen. Det är då viktigt att skapa goda förutsättningar för att kunna pumpa ut bröstmjölk.

Den mjölk som kvinnan släpper till en bröstpump är inte ett mått för hur mycket mjölk som kvinnan har i bröstet, utan ett mått för hur mycket som kommer ut när hon pumpar. Alla kvinnor kan inte använda en bröstpump då inte alla släpper mjölk till en pump. Dock ska tilläggas att det ändå är värdefullt att pumpa om kvinnan vill stimulera sin bröstmjölksproduktion (4-7). Ett annat alternativ till att pumpa är att handmjölka.

Vid tillmatning med urmjölkad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning är kopp ett bra alternativ. Detta skapar ingen förvirring vid bröstet för barnet och barnet kan bibehålla sin sugteknik för amning på bröst (4, 6). Kopp är lämpligt när en mindre mängd bröstmjölk eller bröstmjölksersättning ska ges till barnet. Vid tillmatning med kopp kan barnet hållas i ett upprätt läge. Koppen placeras mot barnets underläpp så att barnet kan lapa i sig mjölken (4-6).

Tillmatningsset är ett hjälpmedel som kan användas vid olika tillfällen. Nedan följer några av de tillfällen då användning av tillmatningsset är lämpligt:

• För extra tillmatning med bröstmjölk eller bröstmjölksersättning
• För att öka bröstmjölksproduktionen hos kvinnan
• När barnet ska hitta rätt sugteknik vid bröstet (till exempel vid tidigare flaskmatning)
• Vid amning av adoptivbarn
• När prematura barn ska lära sig att amma, är sugsvaga eller av andra skäl inte kunnat amma vid bröstet
• Barn som har någon form av missbildning, funktionsnedsättning eller sjukdom som bidrar till svårigheter att suga på bröstet
• För att återuppta en tidigare nedlagd amning
• När barnet inte tar bröstet.

Tillmatningsset kan se olika ut. Det kan vara en behållare med bröstmjölk eller bröstmjölksersättning som hängs runt kvinnans hals med sonder som leds ner till bröstvårtan och tejpas vid vårtgården.

Amningsinlägg kan användas för att suga upp bröstmjölksläckage. De läggs närmast kvinnans bröst. Det är då lämpligt att något håller fast inläggen, till exempel ett amningslinne, en amnings-BH eller likvärdigt. Det finns både inlägg för engångsbruk och för återanvändning. Det viktigaste vid valet av inlägg är att välja ett material som kan andas och sitter bekvämt. Är inläggen obekväma, sitter för hårt eller har ett material som inte andas, till exempel plast, kan de ge upphov till hudirritation, svamp och obehag för brösten (5).

Mjölkuppsamlingskupor kan användas för att samla upp bröstmjölk om det läcker bröstmjölk från det ena bröstet medan barnet ammar från det andra. Det kan även användas då bröstmjölksläckaget är så pass kraftigt att amningsinlägg eller ett tryck med fingret mot bröstvårtan för att hindra mjölkflödet, inte räcker till. Mjölkuppsamlingskuporna placeras närmast bröstet och behöver hållas fast med ett amningslinne, amnings-BH eller likvärdigt. Mjölken som samlas i kupan kan enkelt hällas ut via den pip som finns. Denna mjölk kan sparas (5, 6) spara och förvara bröstmjölk.

Det finns flera olika typer av skydd, men det vanligaste är en form av kupa med hål, som ser till att ingen fukt hålls kvar vid bröstet. Det går att använda dessa skydd mellan amningarna, men de bör inte användas alltför frekvent under dygnet. Detta för att undvika skavsår, ödem och fukt. Skyddet läggs närmast bröstet och behöver hållas fast med amningslinne, amnings-BH eller likvärdigt (5, 6).

Amningsnapp kan användas i samband med ömma och såriga bröstvårtor (4, 5, 8) samt plana eller indragna bröstvårtor (4, 5, 7, 8). Det kan också användas vid övergång från flaskmatning till amning vid bröstet, när barnet har en omogen tungrörelse och för prematurfödda barn (4, 5).

Amningsnappar är tillverkade i mjuka, lukt- och smakfria material och finns i flera olika storlekar. Generellt kan sägas att de flesta amningsnappar innan användning ska fuktas med vanligt vatten, vändas nästan ut och in med rena händer och sedan placeras över vårtgården. När nappen placeras på vårtgården skapas ett vacuum, för att på så sätt sitta som bäst på bröstvårtan. Det medföljer instruktioner för användning av amningsnapp och det är viktigt att kvinnan som använder amningsnappen känner till dessa för att undvika ytterligare amningsproblem (4, 6, 8).

Studier om amningsnappar

Det finns flera studier som visar olika resultat för användning av amningsnapp och huruvida det är ett lämpligt hjälpmedel. Dels uppges i vissa studier att bröstmjölksproduktionen kan minska (3, 4, 6). Detta på grund av barnet haft ett sämre grepp om bröstet (4, 6) eller att amningsnappen har varit av en äldre modell (6).  Men även för att mamman inte känt barnet vid bröstet och då fått en hämmad bröstmjölksproduktion på grund av minskade prolaktinnivåer (1, 6).

I andra studier har prematura barn fått en tillfredsställande mjölköverföring från bröstet vid användning av amningsnapp (1). En del studier visar på att ytterst få kvinnor har hjälp av amningsnapp (3, 5) och bidrar till mastit (2, 4) och andra besvär (1, 4, 6) medan andra visar på att kvinnor utan amningsnapp skulle sluta amma (1, 3, 6).

Utvärdera alltid användningen av amningsnapp

Oavsett skäl till användning av amningsnapp är det mycket viktigt att kontinuerligt utvärdera effekterna av användningen, för att skapa en så lyckad amning som möjligt (1, 4-6). Mamman bör även få stöd i att avsluta användandet av amningsnapp så snart det är möjligt (4-6, 8).

Vid vissa tillfällen bör inte amningsnapp användas:

• Om barnet har en otillfredsställande tillväxt.
• Om mamman har besvär av amningsnappen som sår, skav eller liknande.
• Om mamman upplever minskad bröstmjölksproduktion.

När mamman behöver eller själv önskar avsluta användandet av amningsnapp är det viktigt att hon får stöd i detta (4-6) och får hjälp att kunna amma utan amningsnappen. Ett sätt att försöka avvänja användningen av amningsnappen är att mamman börjar en amning med amningsnappen och efter en stund provar utan (8).

Att bära sitt barn är ett enkelt sätt att vara nära men också för att lättare kunna tyda barnets sugsignaler. Det finns olika sätt att bära barn och det går även att amma barn i sjal eller sele om mamman vill det. Det kan vara fördelaktigt om mamman önskar vara hud mot hud med barnet (4).

Då det finns olika typer av sjalar är det bästa rådet att följa tillverkarens rekommendationer för hur barnet ska placeras i sjalen.

Barn med någon form av missbildning, funktionsnedsättning, oralmotorisk svårighet eller annan sjukdom kan ha svårt eller kanske inte alls kan amma vid bröstet. För dessa barn är det viktigt att mamman får stöttning i att till exempel pumpa ut bröstmjölk för att kunna ge via tillmatningsset, kopp eller flaska. Även amningsnapp kan för vissa av dessa barn fungera bättre vid amning vid bröstet (4, 6).

Amningshjälpmedel utan evidens från forskning

Det finns i dagsläget inte tillräckligt med stöd i forskning för att rekommendera olika bröstvårtskrämer och bröstvårtskompresser som hjälpmedel. Hjälpmedlet används främst som lindring vid såriga bröstvårtor. I första hand rekommenderas mamman att med rena händer, smörja sina bröstvårtor med den egna bröstmjölken och lufta bröstvårtorna efter amning (5).

Vårtformare är ett verktyg som på icke-kirurgiskt sätt ska dra ut och forma bröstvårtan vid plana eller indragna bröstvårtor. Det finns inget stöd från forskning för dessa typer av hjälpmedel och bör därför heller inte rekommenderas till ammande och gravida kvinnor.

Referenser - Amningshjälpmedel