Kostråd vid trög mage

Ett varierat intag av mat och dryck, som passar för barnets ålder och som sker på regelbundna tider främjar barnets hälsa. Frukt, bär, grönsaker och rotfrukter bidrar med kolhydrater och fibrer samt ger viktiga tillskott av vitaminer och mineraler. Detsamma gäller fullkornsprodukter. Fibrer har en positiv inverkan på tarmen men mängderna är osäkra (1) och effekten är individuell. Ett för högt fiberintag kan hos vissa barn leda till lös avföring, medan andra kan bli tröga i magen. Vad som är lagom mängd fibrer kan alltså variera. Det är viktigt att utgå från barnets aktuella intag av mat och dryck innan familjen ges eventuella råd om kostförändring. 

Ett barn som får möjlighet att bajsa efter måltid kan bli hjälpt av den så kallade gastrokoliska reflexen. Reflexen leder till ett behov att tömma tarmen strax efter intag av mat. Starkast inverkan har denna reflex på morgonen. Barn som går på toalett eller potta bör kunna sitta med stadigt stöd för båda fötterna. Tidig potträning, innan 2 års ålder, kan minska risken för förstoppningsproblematik (2) och är även bra ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.

För att få en överblick över barnets aktuella mat- och avföringsvanor kan följande frågor vara bra att ställa:

• Hur ser barnets intag av frukt, bär, grönsaker och rotfrukter ut?
• Äter barnet fullkornsprodukter?
• Erbjuds och dricker barnet vätska regelbundet under dygnet?
• Är barnet aktivt och rör på sig under dagen?
• Hur ser rutinerna ut för barnet kring toalettvanor hemma respektive på förskolan?
• Finns det möjlighet för barnet att bajsa i lugn och ro?
• Om barnet har blöja – står eller sitter barnet när det bajsar?
• Om barnet sitter på potta/toalett – har det stadigt stöd för båda fötterna?

Det saknas i dagsläget större dubbelblinda, randomiserade studier gällande olika livsmedels effekt på avföringskonsistens eller deras eventuella inverkan vid funktionell förstoppning. Traditionella kostråd vid trög mage bygger på beprövad erfarenhet och utgår från kunskapen om den effekt som vissa livsmedel har på vätskeupptag, samt deras påverkan på bakteriefloran i tarmen (3-5). Det finns i dagsläget ingen evidens för effekt av pro- eller prebiotika vid behandling av funktionell förstoppning (5, 6).

Kontrollera att ersättningen blandas enligt instruktioner på förpackningen till barn som får bröstmjölksersättning. Avföringen kan bli hård om ersättningen innehåller för mycket pulver i relation till vatten

Livsmedelsverket avråder starkt från att tillsätta olja eller någon annan ingrediens i bröstmjölksersättning då det rubbar ersättningens noggrant sammansatta energi- och näringsinnehåll. Detta gäller även vid trög mage eller förstoppning. Det saknas dessutom evidens för att olja skulle hjälpa vid förstoppning

Introduktion av smakportioner och/eller fullkornsprodukter behöver ske i barnets takt. Prova att minska mängden mat eller fullkorn om barnet blir trög i magen, och öka sedan långsamt på portionerna igen

För barn under 2 år finns inga exakta rekommendationer gällande fiberintag per dag. För barn 2-5 år rekommenderas ett fiberintag på 11-16 gram per dag. Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter och baljväxter bör erbjudas dagligen. Det totala fiberintaget där även fullkornsprodukter ses bidra med fibrer bör ökas successivt

Mat baserad på vetemjöl som pasta, pannkaka och ljust bröd innehåller lite fibrer. Genom att byta ut en del av produkterna mot fullkornsprodukter eller tillsätta/ersätta viss del av vetemjölet mot exempelvis grahamsmjöl eller havrekli kan fullkorn- och fiberinnehållet ökas

Barn bör vid ökat fiberintag erbjudas tillräckligt med vätska. Vatten ska alltid vara tillgängligt för barnet, i flaska eller mugg även mellan måltiderna

Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter och baljväxter innehåller fibrer som metaboliseras av bakterier i tarmen. Det stimulerar framförallt tillväxten av bifidobakterier och lactobaciller som kan bidra till att göra avföringen mjukare

I många frukter och bär finns ämnen som kan verka lösande, bland annat sorbitol som har en osmotisk effekt (7). Sorbitol finns till exempel i katrinplommon, aprikos, russin, fikon, päron, kiwi, jordgubb, hallon och björnbär

Potatis och andra rotfrukter bidrar både med fibrer och många näringsämnen, och kan med fördel utgöra en del av barnets basmat

Intag av stora mängder mjölk kan konkurrera ut intaget av annan fiberrik mat. Se över intaget av mjölk och erbjud främst vatten till och mellan måltiderna

Livsmedelsverket avråder från att ge linfrön till barn då de innehåller vätecyanid. Att äta bröd som innehåller linfrö är inte farligt då en del av ämnet försvinner vid upphettning. Inte heller müsli med linfrö är farligt då mängden linfrö blir så liten

Sammanfattningsvis rekommenderas en varierad kost med ett dagligt intag av frukt,  grönsaker och fullkornsprodukter, tillräckligt med vätska samt daglig rörelse för god tarmfunktion.

Läs mer på Livsmedelsverket Bra mat för barn 0-5 år - handledning för barnhälsovården

Referenser - Kostråd vid trög mage