Ge mat med flaska

Matningen är en stund för avkoppling, en unik möjlighet för närhet, hud-, och ögonkontakt, kärlek och samspel mellan föräldrar och barn och som är viktig för barnets känslomässiga utveckling. Detta gäller oavsett om barnet ammas eller flaskmatas.

Idag när det är många mammor som delammar eller inte ammar alls (1) är det viktigt att BHV–personalen har kunskap om flaskmatning och dess innehåll för att kunna erbjuda  stöd till de föräldrar som inte ammar (2, 3, 31). Stöd och kunskap om flaskmatning och formulanvändning ger mödrar möjlighet att känna mer värme gentemot sitt barn (4, 32). Många studier visar att mammor som flaskmatar sina barn  kan känna sig otillräckliga, kränkta och förbisedda av hälso- och sjukvårdspersonal (5, 6, 7, 8, 9).

En målsättning för barnhälsovården är att stötta föräldrar och förmedla att det viktigaste är att ha en bra samvaro tillsammans med sitt barn (10). Studier har visat att om barnet får ligga nära (hud-mot-hud) så att det får känna doften av den som matar, höra hjärtljud samt får möjlighet till ögonkontakt, gör det barnet lugnt, ger ett stabilare blodsocker och gör det lättare för barnet att hålla sig lagom varmt (11).

Alla råd fungerar inte för alla, utan kan behöva anpassas efter familjens situation (4). 
Försöka att etablera en god kontakt med föräldrarna redan vid hembesöket.

Exempel på saker att informera och berätta om:

• Informera om BHV:s erfarenhet och kompetens i pediatrisk nutrition.
• Ta reda på föräldrarnas tidigare erfarenheter och deras kunskap om den tidiga uppfödningen och dess betydelse.
• Gå gärna igenom eventuell överföringsrapporten från MVC/KHV och BB med föräldrarna.
• Fråga om barnet har blivit tillmatat på BB, och ta reda på varför. 

Tänk också på att:

• Säkerställ att föräldrar kan tolka barnets signaler när det vill äta och avstå från att mata utifrån ett bestämt tidsschema (25).
• Följ upp föräldrarnas behov av stöd.
• Bekräfta föräldrarnas egen kompetens.
• Viktigt med regelbunden uppföljning av matsituationen.

Läs mer här om att stödja och informera om bröstmjölksersättning

Råd  vid matning med flaska:

• Barnet kan flaskmatas med utpumpad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.
• Vid flaskmatning är det en fördel att hålla barnet halvsittande i sin famn och att stödja barnets huvud och nacke med armen. Bra att byta sida, precis som man gör vid amning.
• Det är fördelaktigt om det endast är vårdnadshavarna som matar barnet den första tiden då det är ett tillfälle att bygga trygghet och anknytning (24).
• Håll barnet nära. Gärna hud mot hud om möjligt.
• Prata med barnet och ha ögonkontakt så har du möjlighet att tolka dess signaler. Barnet känner sig då tryggt.
• Rör flaskan vid barnets överläpp och låt själv barnet gapa stort efter nappen. Tvinga inte in nappen i barnets mun.
• Se till att nappen till flaskan har ett lagom stort hål och inte är för stort, så att maten rinner för snabbt med risk för övermatning som följd. 
• När barnet dricker så ska flaskan vara vinklad så att det alltid finns mjölk i nappen. Vid paus tar man undan flaskan en stund.
• Hålla flaskan stilla och truga inte om barnet vill ta en paus.
• Tecken på att barnet behöver en paus kan vara att det slutar suga, vänder bort huvudet, spretar med fingrarna och tår, eller att det rinner mjölk ur mungipan.

• Vissa barn behöver rapa flera gånger under matningstillfället medan andra inte behöver det.

• Låt måltiden ta tid, det är viktigt att låta barnet bestämma takten, 20 till 30 minuter per måltid kan ses som en vägledning.

Bra att tänka på:

• Spädbarnet ska inte flaskmata sig själv, uppallad med kuddar eller liknande, då det finns en risk att barnet kan sätta i halsen.

• Tänk på matstunden som ett tillfälle att umgås och komma nära ditt barn. Också efter matningen kan barnet behöva en stund av närhet i famnen, gärna i upprätt position.

• Överbliven bröstmjölksersättning (BME) eller bröstmjölk ska inte sparas.

Det är inte ovanligt att barn kräks i samband med att de äter. Det kan bero på att den övre magmunnen, mellan matstrupen och magsäcken, inte är helt färdigutvecklad och inte sluter tätt när barnets föds (12).

Film om flaskmatning

Film om flaskmatning från Karolinska Univeritetssjukhuset. Finns på olika språk.

Val av nappflaska avgörs främst av tycke och smak. Det finns idag inga vetenskapliga studier som visar på att den ena är bättre än den andra (13). Det man kan tänka på är att hålet i flaskan ska vara så stort att matningen går i lagom takt (14). Tecken på det går för fort kan vara att barnet slutar suga, vänder bort huvudet, spretar med fingrarna och tår, eller att det rinner mjölk ur mungipan. 

Något som bör förmedlas till föräldrarna är att försöka fasa ut nappflaskan efter 12 månaders ålder. Efter 12 månaders ålder finns inget giltigt, fysiologiskt skäl att ha kvar flaskan, och vid 18 månader ska barnet kunna vara utan nappflaska framför allt med tanke på kariesutvecklingen (15) och risk för utveckling av övervikt och obesitas (16, 26, 27, 28, 29). Framför allt gäller detta frekvent och långvarigt nattmatande med flaska. Ibland kan frekvent flaskmatning även inverka negativt på barnets aptit och lust på annan mat. Behov av nattmål kvarstår sällan efter 6 månaders ålder.

I de flesta fall sker avvänjningen successivt med att barnet går över till fast föda. Föräldrar och barn bestämmer själva när och i vilken takt detta sker. Ibland kan dock visst stöd för nedläggning av flaskmatning behövas. Efter introduktion av vanlig mat kan barnet fortsatt erbjudas bröstmjölksersättning fram till cirka 12 månader.

Välling och bröstmjölksersättning dricks med fördel ur mugg som en del av ett mål, frukost eller mellanmål, under dagen. Skillnaden mellan flaska och mugg är att flaskorna oftast är större, cirka 250 ml, och barnet då dricker större volymer jämfört med ur en mugg som oftast är mindre.

Det finns inga beforskade metoder för nedläggning av flaska men några råd kan ges utifrån beprövad erfarenhet:

• Servera aldrig annat än bröstmjölk eller bröstmjölksersättning i flaska. Välling eller annan dryck serveras med fördel ur mugg.
• Om önskemål att fortsätta erbjuda bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring när barnet kan dricka ur glas eller mugg kan denna i stället serveras på det viset.
• Erbjud annan mat först innan flaskan så barnet får en chans att i första hand äta sig mätt via fast föda.
• Minska successivt mängden/volymen ersättning/tillfälle tills det enbart kvarstår en minimal slatt
• Byt ut ersättning mot vatten på natten, servera gärna ur glas eller mugg.

Oftast så går det ganska fort att sluta med flaskan om föräldrarna själva är beredda på några dagars/nätters kamp. Föräldrarna kan behöva extra stöttning under dessa dagar (32, 33, 34, 35).

Det är förbjudet att sälja nappflaskor, dryckeskärl samt barnmatförpackningar, avsedda för barn under 3 år, innehållande Bisfenol A (18, 30). Bisfenol A är ett hormonstörande ämne som ofta påträffas i urin och blodprover från människor. Många av oss kommer i kontakt med detta ämne och får då i oss låga doser. Detta sker genom mat och dryck som har varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi eftersom rester av bisfenol A kan läcka från material och då även nappflaskor (17).

Viktigt att förmedla till föräldrar att hygienen med flaskorna är extremt viktig eftersom slarv med detta kan medföra sjukdom hos barnet (18, 19).

Informera om att:

• Tvätta händerna innan tillredningen.
• Diska flaskor och nappar noggrant med vanligt diskmedel. Skölj ordentligt bort resterna av diskmedlet.

Om föräldrarna endast tillfälligt kommer att ge barnet bröstmjölksersättning ges den med fördel i kopp, skedflaska eller i snipa, vilket är en slags drickskål.

Vid koppmatning dämpas inte barnets sugbeteende vilket är positivt om mamman önskar amma senare. Vid flaskmatning kan detta beteende istället dämpas och amning kan bli svårare.

Läs mer:

Handmjölkning och koppmatning

Se film om koppmatning

Koppmata nyfödd - Karolinska.se  (Finns på flera olika språk.)

Referenser - Att ge mat med flaska