Samverkan mellan barnhälsovård och förskola

Enligt Skolverket ska barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (1).

Av alla barn i åldern mellan ett och fem år är knappt 86 procent inskrivna i förskola. Störst deltagande finns bland barn som är fyra och fem år, där är 95 procent av barnen inskrivna. Bland de barn som inte går i förskolan är barn med utländsk bakgrund överrepresenterade och de som har lägst deltagande i förskolan är barn födda utomlands (1,2).

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg (3). Utbildningen ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan (4).

Förskolan har positiv effekt på barns psykiska hälsa och utveckling. Barn som gått i förskola är bättre på språk och matematik. Deltagande i förskolan är mest gynnsamt för barn från socioekonomiskt svaga förhållanden och kan vara betydelsefullt för barns utveckling och lärande långt senare i livet. Barn som har gått i förskola har färre psykiska problem och infektioner, högre utbildningsnivå och högre inkomster i vuxen ålder (2).

Förskola och hälso-och sjukvård har olika uppdrag när det gäller att ge förebyggande stöd och behandlande insatser till barn. Hälso-och sjukvård ska se till att barn har tillgång till en god vård och förskolan ska var en trygg, utvecklande och lärorik plats för alla barn (5).

Samverkan med förskolan bör ske utifrån barnens bästa. Det finns ett behov av att hälsofrämjande insatser med fokus på små barns psykiska hälsa utvecklas och används i förskolan (6). Förskolans personal ska kunna vända sig till barnhälsovården för att få stöd och råd i frågor som rör barnens hälsa. En förutsättning för att kunna samverka är att det finns ett uppdrag och att särskild tid avsätts. Hälsovård i förskolan bör regleras genom överenskommelse mellan region och kommun eller mellan enskild BVC och förskola (7).
I en överenskommelse bör det vara tydligt vilka förskolor som ingår i BVC:s närområdesansvar med namngivna kontaktpersoner för både vårdcentral/BVC och förskola. Det är viktigt att vårdnadshavare känner till samverkan mellan barnhälsovård och förskola. Samverkan med förskola kan ske på två sätt, samverkan kring enskilda barn eller hela barngruppen.

För att kunna samverka är en förutsättning att båda verksamheterna har kunskap om varandras expertis och hur barnhälsovård och förskola kompletterar varandra utifrån barnets bästa. Därför kan en början till samverkan vara erfarenhetsutbyte mellan barnhälsovård och förskola. Vad ingår i barnhälsovårdens uppdrag och hur ofta träffar en BHV-sjuksköterska barnen, vilket är förskolans uppdrag och hur ser en dag ut för barnen på förskolan.

Samverkansmöten kan förslagsvis ske i samband med förskolans arbetsplatsträffar. Barnhälsovården kan bjuda in förskolepersonalen till öppna föreläsningar. Möten kan även ske i samverkan med fler parter i kommunen som till exempel socialtjänst. Det är viktigt att varje BVC respektive förskola kommer överens med varandra kring hur samverkansträffar kan ske.

Förskolan har en central roll när det gäller att upptäcka barn som kan behöva stöd i sin utveckling, i den uppgiften kan barnhälsovården vara förskolan behjälplig. Förskolan kan också vara barnhälsovården behjälplig eftersom barnet är en stor del av sin vardag på förskolan. När det gäller samverkan kring enskilda barn sker samverkan med den förskola som barnet går på oavsett om förskolan ingår i BVC:s närområdesansvar. Vid samverkan som rör enskilda barn måste alla kontakter både skriftliga och muntliga mellan barnhälsovård och förskola godkännas av vårdnadshavare (7).

SIP - Samordnad individuell plan som verktyg för att samverka utifrån barnets behov

Samordnad individuell plan (SIP) är ett verktyg för samverkan, som ger en samlad beskrivning av den enskildes pågående och planerade insatser, från socialtjänst- och hälso-och sjukvård samt andra aktörer. Planen tydliggör vem som  ansvarar för de olika insatserna.

Förskolan har inte enligt lag skyldighet att kalla till SIP. Däremot har de samverkansskyldighet utifrån annan lagstiftning. SIP gäller de som arbetar enligt hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen men det finns inget i lagstiftningen som hindrar att förskola är delaktiga. Hur förskolan kan vara delaktiga varierar från kommun till kommun och brukar regleras i regionala/lokala överenskommelser om SIP och samverkan. I flera kommuner kan förskola kalla till SIP-möten när de bedömer att insatser behöver samordnas, i andra inte. Det är viktigt att ta reda på vad som gäller i just din kommun eller region (8).

Informationsfilmen beskriver barnhälsovårdens uppdrag och hur samverkan och samarbete mellan barnhälsovård, förskola och familj kan se ut. Filmen kan till exempel visas för förskolans personal på  APT.

Syftet med filmen är att ge förskolan ökad kunskap om barnhälsovårdens uppdrag och öka verksamheternas förutsättningar till ett samordnat stöd till familjer i tidigt skede, för att gynna barns hälsa och utveckling.

I filmen berättar barnhälsovårdssjuksköterskorna Cecilia och Sarah hur ett 2,5-årsbesök och ett 4-årsbesök på BVC går till. Filmen tar också upp hur man gör en SIP (samordnad individuell plan). I slutet av filmen finns ett par frågor som kan användas för fortsatt dialog om samverkan mellan förskolan och barnhälsovården. 

Film om samverkan mellan barnhälsovård och förskola - Västra Götalandsregionen

Filmen togs fram år 2022 av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad.

Referenser - Samverkan barnhälsovård och förskola