Ljumskbråck

Öppetstående kanal (processus vaginalis) mellan bukhåla och ljumske i vilken bukinnehåll kan tränga ut. Ofta är det intra-abdominellt fett som går ned i bråcksäcken, men det kan också vara tarm och då oftast tunntarm. Ibland kan tarm finnas i bråcksäcken hela vägen ned i pungen.

Incidensen av ljumskbråck hos barn varierar, men ligger mellan 2 och 5 procent och är betydligt vanligare hos pojkar. Prematurfödda barn är överrepresenterade.

Av ljumskbråcken är cirka:

• 60 % högersidiga
• 25 % vänstersidiga
• 15 % bilaterala.

Ett icke inklämt ljumskbråck ger sällan besvär.

Diagnos ställs vid klinisk undersökning, som bäst görs i stående ställning hos större barn. Om bråcket inte syns eller kan palperas försöker man få barnet att spänna bukmuskulaturen/krysta. Enklast görs detta genom att låta barnet blåsa en ballong, eller "låtsas-ballong" till exempel tummen.

Hos mindre barn som inte aktivt kan medverka vid undersökning får man, om man kliniskt inte finner något bråck, ta noggrann anamnes från föräldrar. Om den stämmer med ljumskbråck, är det i princip alltid det. Nuförtiden har vårdnadshavaren ofta filmat när bråcket är ute.

Symtom vid inklämt ljumskbråck

Ett inklämt ljumskbråck orsakar oftast smärta ibland i kombination med ileus (tarmvred)-symtom som kräkning och utebliven avföring. Vid undersökning finner man en hård, spänd, ömmande resistens i ljumsken (ibland ned i pungen).

Diagnos ställs kliniskt, se ovan under Symtom. Finns osäkerhet om det rör sig om ett ljumskbråck eller inte kan ultraljud genomföras.

Anamnestiska bråck eller bråck som syns vid undersökning ska alltid remitteras till kirurg. Ett bråck som inte går att reponera, alltså trycka tillbaka, ska på grund av inklämningsrisk remitteras akut till kirurgisk klinik.

Om en poliklinisk remiss skrivs ska föräldrarna informeras att söka akut om bråcket inte går att reponera. De ska också instrueras om hur man går tillväga vid en reponering.

Reponering 

Vid reponering av ett icke-inklämt bråck räcker det oftast att lägga ett lätt tryck med handen över bråcket och trycka det uppåt, lateralt.

Reponering av ett inklämt ljumskbråck

Reposition av ett misstänkt inklämt ljumskbråck görs genom att man lägger övre delen av handen på bråcket och förlägger ett jämnt tryck uppåt, lateralt. Till en början ska trycket vara nätt, men kan successivt ökas. Man kan räkna med att det kan ta flera minuter innan man lyckas få tillbaka bråcket. Man har betydligt större chans att lyckas om man inför reponering givit barnet paracetamol och eventuellt ibuprofen.

Efter att man reponerat ljumskbråcket ska barnet skyndsamt remitteras till kirurg klinik.

Anamnestiska bråck eller bråck som syns vid undersökning ska alltid remitteras till kirurg.

Akut remiss enbart vid inklämt bråck.

Ljumskbråck hos barn opereras. I de flesta fall görs detta dagkirurgiskt och i narkos. Bråck hos flickor är ovanligare men har också något större prioritet eftersom risk för inklämning av äggstockar finns.

Föräldrarna ska informeras och instrueras i hur man reponerar ljumskbråcket (se under  Bedömning och åtgärder) i väntan på besök till kirurgklinik.

Om bråcket ständigt åker fram men är lätt att föra tillbaka, föranleder det ingen mer akut handläggning.

Operation kan ske på flera sätt. Beroende på ålder, bilateralitet och kirurgens preferens opereras barnet öppet eller med titthålsteknik.

Efter operation, sedvanlig uppföljning på BVC. Kontroll av ärr i samband med vanliga kontroller.