Celiaki - glutenintolerans

Celiaki är en kronisk sjukdom som orsakas av en immunologisk reaktion mot gluten i vete, råg och korn. Reaktionen orsakar en skada på tarmluddet (villi) i tunntarmen vilket ger ett sämre upptag av olika näringsämnen och kan leda till näringsbrist och ohälsa (1,5).

Screeningundersökningar har visat att 1-3% av barn i Sverige kan ha sjukdomen, men flertalet är oupptäckta (4).

Sjukdomen kan debutera i vilken ålder som helst, även i vuxen ålder. En förutsättning för sjukdomsdebuten är att barnet äter glutenhaltig kost (2). Man kan möjligen förhindra eller åtminstone fördröja debuten av celiaki med en gynnsam spädbarnskost, det vill säga introduktion av gluten under amningstiden, visar en omfattande studie från Umeå (3,6).

Symtomen kan variera, en del barn har mycket tydliga symtom vid glutenintag, andra mer vaga besvär (5). De vanligaste symtomen kommer från magtarmkanalen som magsmärtor, diarré eller förstoppning.

De yngre barnen kan ha en negativ påverkan på vikten och tillväxten. I uttalade fall blir magen stor och uppspänd, armar och ben blir tunna i förhållande till kroppen, håret blir tunt och spretigt, och hullet blir slappt. Även den psykomotoriska utvecklingen kan gå tillbaka. Det är också vanligt att barnet är kinkigt i humöret, ett tecken på att barnet inte mår bra.

Hos äldre barn och tonåringar kan sjukdomen upptäckas genom dålig längdtillväxt eller genom att barnet är ovanligt trött eller har järn- och vitaminbrist. Andra tecken hos äldre barn och tonåringar kan vara oklar depression.

Glutenintolerans kan som regel misstänkas med ledning av tillväxtkurvan. Låt barnläkare bedöma barnet och tillväxtkurvan vid avvikelse. Det är viktigt att inte ändra kosten på blotta misstanken.

Ange på remissen vad barnet äter, till exempel vilken sorts välling och bifoga kopia av tillväxtkurvan. Det är viktigt att man tänker på celiaki vid dålig tillväxt eller magtarmproblem där en långdragen förstoppning kan vara celiaki. Symtomen kan vara diffusa, vid oklar trötthet eller järnbristanemi ska barnet remitteras till barnmottagning.

Syskon till ett barn med celiaki har väsentligt högre risk att utveckla celiaki (15-20 procent) och ska provtas via respektive barnklinik. Föräldrar med celiaki ska informeras om heriditet och att remittering för provtagning ska ske frikostigt på deras barn i första hand på en vårdcentral. Andra riskgrupper för att utveckla celiaki till exempel barn med diabetes och Mb Down provtas också via barnklinik.

Diagnosen celiaki ställs med hjälp av en kombination av blodprov (Transglutaminas-IgA) samt biopsier från tunntarmen (1,5). I vissa fall kan det räcka med ett par upprepade blodprover med kraftigt förhöjda värden och tydliga symtom. Detta avgörande beslut får enbart tas av gastroenterolog på barnklinik. För att kunna ställa rätt diagnos är det därför utomordentligt viktigt att barn inte rekommenderas glutenfri kost från BVC innan utredning är klar.

Behandlingen är glutenfri kost, vilket betyder kost fri från vete, råg och korn och den är livslång. Det är viktigt att föräldrarna får kostråd av barndietist. Glutenfria produkter kan skrivas ut på livsmedelsanvisning.

Uppföljning på BVC

Uppföljning på BVC sker på samma sätt som för andra barn, de följs också på barnmottagning för sin celiaki med kontroller cirka vartannat år (4).

Referenser - Glutenintolerans (celiaki)