Avvikande huvudomfång

Tidiga avvikelser av huvudets storlek är nästan alltid förenade med sjukdom och upptäcks ofta redan under graviditeten, eller senast i samband med förlossningen.

Under barnets första halvår kontrolleras huvudomfånget ofta, vid snabb tillväxt med extra mätningar, främst med syfte att upptäcka utveckling av vattenskalle (hydrocefalus). Vid rutinmässiga mätningar upp till 18 månaders ålder, kan man ibland upptäcka avvikelser av huvudomfångsutvecklingen med mer långsam progress.

Vid en remiss för utredning av utvecklingsavvikelser bör, oavsett ålder, en ny mätning och utvärdering av huvudomfånget göras. Bedömningen underlättas om man också har kunnat mäta huvudomfånget på båda de biologiska föräldrarna.

Bedöm huvudets form vid varje mätning

Vid varje huvudomfångsmätning bör man också bedöma huvudets form som, till exempel vid vissa former av tidig suturslutning, kan vara avvikande utan att huvudomfångsutvecklingen påverkats.

Läs mer här. Skallasymmetri och torticollis

Vanligaste orsaken till ett litet huvudomfång är genetisk och en bedömning ska alltid göras i förhållande till de biologiska föräldrarnas huvudomfång.

Litet huvudomfång (mindre än -2 SD), eller minskande huvudomfång, kan dock tyda på allvarlig störning av tillväxten i centrala nervsystemet. Orsaken kan till exempel vara sekundär till intrauterina infektioner eller betingad av för fostret skadliga substanser såsom alkohol (alkoholfetopati). Många barn med kliniskt identifierbara syndrom har också ett litet huvud (mikrocefali).

Vid tecken på minskande huvudomfång mäts barnets huvudomfång tätare. Om huvudomfånget fortsätter att avplana och barnet visar tecken på utvecklingsförseningar eller neurologiska avvikelser ska barnet bedömas av barnläkare.

Läs mer här: Undersökning av skallen

Stort huvudomfång kan vara ärftligt och när man efter spädbarnsåret ser en ökning av huvudets omfång, snabbare än förväntad, bör också en jämförelse med de biologiska föräldrarnas huvudomfång göras. Vissa syndrom är också förenade med stort huvudomfång och ofta även med andra stigmata och utvecklingsavvikelser. Därför är det också viktigt att genomföra en somatisk undersökning och en utvecklingsbedömning av barnen när stort huvudomfång noteras.

Nedanstående nomogram kan användas för att beräkna medelvärdet uttryckt i SDS för familjen. I nomogrammet baseras huvudomfången på holländska 17-åringar.

Om huvudomfånget ökar snabbt kan det bero på intrakraniell tryckstegring, som ses vid till exempel vattenskalle (hydrocefalus), hjärninflammation eller hjärntumör. Är barnet irritabelt eller slött och samtidigt har en buktande fontanell, kräkningar eller pupiller som riktas nedåt, solnedgångsfenomen, ska barnet omedelbart remitteras till barnklinik.

Läs mer här: Undersökning av skallen

Utvecklingsbedömning utförs av BHV-sjuksköterska eller BHV-läkare om tecken på avvikande huvudomfång.

Vid annan identifierad utvecklingsavvikelse mäts och dokumenteras också huvudomfånget.

Tätare uppföljningar med mätning av huvudomfång. Intervall kan variera men så ofta som en gång per vecka kan behövas.

Riktat teambesök med BHV-läkare.

Remittering

Konsultation med eller remiss till barnläkare vid en tydlig acceleration på huvudomfångskurvan vid upprepade mätningar, minskad tillväxt av huvudomfånget med klar sänkning i positionen på kurvan eller vid en tydlig asymmetri av huvudformen.

Referenser - Avvikande huvudform