Barnhälsovård för barn som bor i familjehem

I enlighet med barnhälsovårdens nationella program har barn som bor i familjehem rätt till både de generella insatser som ges till alla barn, kolumn I, och riktade insatser kolumn II och III, efter behov. I samband med att barn flyttar från det egna hemmet ska det utökade barnhälsovårdsprogrammet alltid erbjudas.

Barn kan bo tillfälligt eller varaktigt i ett familjehem. Tidigare studier och kartläggning visar att barn som bor i familjehem har, som grupp betraktad, en sämre fysisk och psykisk hälsa än andra barn. Barnet kan ha haft traumatiska upplevelser, vara psykiskt och/eller fysiskt försummat och upplevt svåra separationer innan hen placerades i sitt familjehem. Det är vanligt att barnet har dålig tandhälsa. Ofta har barnet innan sin placering inte fått den barnhälsovård som hen har rätt till. Vaccinationer och undersökningar kan saknas (1,2,3,4).

Allt kan vara nytt för barnet i det nya hemmet, därför kan en tidig kontakt med BVC och med barnpsykolog, vara till nytta för barnet och familjehemsföräldrarna. Föräldraskapet i ett familjehem är ofta mer komplicerat. Familjehemmet ska, om möjligt, samverka med barnets vårdnadshavare. För familjehemsföräldrarna kan det vara viktigt att få stöd med den känslomässiga bindningen till barnet.

För att kunna erbjuda barnet en likvärdig barnhälsovård (5) är det viktigt att samarbeta med socialtjänsten, barnpsykiatrin, förskolan, tandvården och barnsjukvården (6). Det är socialtjänstens uppgift att ge stöd till både barnets vårdnadshavare, och till familjehemmet. Alla barn och unga som placeras och vårdas utanför det egna hemmet har enligt lag (SFS 2019:975) rätt till en hälsoundersökning (7).

I enlighet med regionala eller lokala rutiner genomförs hälsoundersökningen på BVC av BHV-sjuksköterska och/eller BHV-läkare eller av läkare på annan enhet än barnhälsovården. Oavsett var hälsoundersökningen utförs är det viktigt att BHV-sjuksköterskan får vetskap om dess innehåll.

Socialtjänsten och regionens ansvar och skyldigheter

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2019:19) om hälsoundersökningar, av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, trädde i kraft den 1 januari 2020 (8). Här anges att det är Socialtjänstens ansvar att begära hälsoundersökningen och tandvårdsundersökning. Det är regionens skyldighet att erbjuda en hälsoundersökning i samband med att ett barns placering utanför det egna hemmet. Regionen ansvarar för att inhämta nödvändiga samtycken för att kunna genomföra hälsoundersökningen och att inhämta uppgifter från tidigare vårdgivare. Ansvarsfördelning mellan socialtjänsten och regionen - SKR

Socialnämndens ansvar gäller vid alla placeringar av barn och unga enligt SoL, Socialtjänstlagen (2001:453) och LVU, Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Både socialtjänst och hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, har ett ansvar att samverka om barn som far illa enligt 5 kap 1a § SoL och 2f § HSL. Samverkan är särskilt viktig när:

• barnet utreds inom socialtjänsten
• barnet får insatser inom socialtjänstens öppenvård 
• barnet är placerat utanför hemmet.

Läs mer Samverkan angående barnets hälsa - Socialstyrelsen

Syfte med hälsoundersökningen

Hälsoundersökningen syftar till att uppmärksamma och initiera åtgärder för aktuella och långsiktiga hälsoproblem samt att göra en bedömning av barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Efter hälsoundersökningen, och genomgång av tidigare journalanteckningar, upprättas en plan för kompletterande åtgärder. Detta skiljer sig från den läkarundersökningen enligt LVU 32 §, som inriktar sig på akuta behov som kan finnas inför ett omhändertagande.

Syftet med hälsoundersökningen, är att ge underlag för:

• En medicinsk bedömning av behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård.
• Hur socialnämnden ska verka för att barnet ska få sitt behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosett.
• Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens fortsatta kontakt med barnet.

Hälsoundersökningens innehåll

Undersökningen ska avse fysisk, psykisk och oral hälsa. Genom hälsoundersökningen ska även tecken på förekomsten av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning uppmärksammas. Om läkare utför hälsoundersökningen görs kroppslig somatisk undersökning enligt befintliga åldersrekommendationer.

Hälsoundersökningen kan resultera i flera remisser och ett uppföljande hälsobesök kan bli aktuellt. På det uppföljande hälsobesöket kan barnet och familjehemmet, och om möjligt vårdnadshavarna, få möjlighet till en sammanfattning av hälsoläget.

Kännedom om barn som bor i familjehem

Barnhälsovården kan få kännedom om ett barn som är placerat i ett familjehem på olika sätt. Det kan vara genom att familjehemmet själva kontaktar BVC, att socialtjänsten tar kontakt, eller via ordinarie administrativa rutiner. När informationen inte kommer från socialtjänsten rekommenderas att BVC tar reda på ansvarig socialsekreterare och kontaktar vederbörande för mer information.

Formulär för kontakt mellan socialtjänst och BVC för barn som bor i familjehem.pdf

Ett första besök kan med fördel vara i barnets nya hem och i möjligaste mån tillsammans med socialtjänsten. Vid första mötet är det viktigt att försöka etablera en bra kontakt med barnet, ibland behöver barnet komma flera gånger till BVC för att kunna delta i undersökningen. Med hänsyn till barnets behov ska en individualiserad barnhälsovård erbjudas genom till exempel fler hembesök, teambesök, uppföljande hälsoundersökningar och utökade bedömningar inför remiss till annan vårdgivare. Barnhälsovårdens ska erbjuda stöd till familjehemmet i dess roll som förälder.

Utifrån BHV-teamets bedömning av barnet planeras den fortsatta hälsovården på BVC:

• Gör en hälsoplan för barnet.
• Om barnets behov är svåra att identifiera kan upprepade undersökningar krävas.
• Viktig är att så snart som möjligt börja utreda eller komplettera med de saknade undersökningarna.
• Notera om remiss skrivits och vart den har skickats, och följ upp att barnet blir undersökt. Det är viktigt att sammanställa alla remisser och undersökningar om barnet flyttar så att nästa BVC tydligt kan se vad som är gjort.
• Barn över ett års ålder bör erbjudas kontakt med BVC minst en gång per halvår.
• Barnets välmående kan skifta i den nya familjen. Det kan dyka upp nya frågeställningar efter en tid. Det krävs flera möten för att etablera god kontakt både med barnet och med familjehemmet.
• Identifiera behov av fortsatt samverkan med socialtjänst samt andra aktörer. Här kan med fördel SIP initieras.
• Rekommendera familjehemmet att kontakta tandhälsovården för en undersökning av tandstatus när barnet blivit trygg i familjehemmet.

I tabellen nedan finns förslag på teman som kan behöva diskuteras i den fortsatta kontakten mellan familjehemmet och BVC.

Uppföljning var sjätte månad

Barnets socialsekreterare ska minst var sjätte månad följa upp barnets placering. I den uppföljningen ingår att försäkra sig om att barnet får sina behov av hälso- och sjukvård samt tandvård tillgodosedda.

Om det finns oro för att barnet far illa i sitt nya hem måste BVC omgående göra en anmälan till socialtjänsten.

Läs mer Barn som riskerar att fara illa

Ett barns placering kan förändras, till exempel för att barnet ska flytta hem till sina vårdnadshavare eller till ett annat familjehem.

Om barnets placering förändras måste den fortsatta hälsovården planeras för att garantera barnets rätt till hälsovård. Barnets socialsekreterare bör inbjuda till ett avslutande möte tillsammans med BHV-sjuksköterska, familjehemsföräldrar och om möjligt vårdnadshavare och ny BHV-sjuksköterska.

Avslutningsmöte och sammanfattning

Syftet med ett avslutningsmöte är att sammanfatta vad som har gjorts av de planerade åtgärderna samt att ordna för att planerade åtgärder kommer till stånd trots att barnet flyttar. En sammanfattning ska skrivas till den BVC som kommer att bli ansvarig för barnet framöver.

Umgänge och vårdnad

Socialtjänstlagen (SOL) och lagen om vård av unga (LVU) har som grundläggande mål att barn ska återförenas med sina vårdnadshavare, om detta är det bästa för barnet. Barnets socialsekreterare informerar socialnämnden skriftligt minst var sjätte månad om barnets situation. I en del fall kan planeringen vara att barnet ska vara placerat under hela sin uppväxt. När barn har varit placerade tre år i samma familjehem ska socialnämnden vid uppföljningen ta ställning till om det finns skäl att ansöka i domstol om att vårdnaden ska flyttas över till familjehemsföräldrarna för att säkra stabiliteten för barnet. Efter en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna, upphör familjehemsplaceringen och de tidigare familjehemsföräldrarna är nu barnets särskilt förordnade vårdnadshavare. Barnets umgänge med sina ursprungliga föräldrar kan regleras genom beslut i domstol.

Vårdnadshavare och vård

När det i lagen talas om vårdnad menas en vårdnadshavares rättsliga ansvar för sitt barn, vilket regleras i föräldrabalken.

Med vård menas barnets dagliga vård och omsorg och detta begrepp skiljer sig från vårdnad. Oavsett om barnet placeras enligt SoL eller LVU har vårdnadshavaren kvar sitt rättsliga ansvar för barnet. Ett överlämnande av den faktiska vården kan dock ske, antingen efter frivillig överenskommelse, eller efter beslut om LVU. För de allra flesta familjer innebär detta att vårdnadshavaren är samma person som både sköter barnets vård och omsorg samt bor tillsammans med barnet. Men vården kan överlämnas till en annan person utan att detta påverkar det rättsliga vårdnadsansvaret som ligger kvar hos vårdnadshavaren.

När barnet placeras enligt LVU tar socialnämnden, eller den person som socialnämnden utser, över vården av barnet. Det innebär att socialnämnden tar över beslutanderätten över vården av barnet. Socialnämnden kan då ge sitt samtycke till exempelvis hälso- och sjukvård.

Vad familjehemmet får besluta om, görs upp mellan socialtjänsten och familjehemmet. Det innebär att familjehemmet, enbart med socialtjänstens tillstånd, kan besluta om vaccinationsfrågor, eller ha rätt att läsa barnets journal.

Placering enligt lag (1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

Vad innebär LVU för barnhälsovården? Socialnämnden tar över beslutanderätten över barnet även om de biologiska föräldrarna fortfarande är vårdnadshavare. Socialnämnden kan då via barnets socialsekreterare lämna samtycke till exempelvis hälso- och sjukvård. Även om barnet är placerat med stöd av LVU, bör strävan vara att samarbeta med barnets vårdnadshavare, när det är det bästa för barnet.

Placering enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)

Placering enligt socialtjänstlagen är en frivillig placering där föräldrarna fortfarande är barnets vårdnadshavare och har kvar beslutanderätten över exempelvis barnets skolgång och hälso- och sjukvård som erbjuds barnet. Vårdnadshavare ska i möjligaste mån involveras i barnets hälsovård.

Vårdnadsöverflyttning

Då vårdnaden om barnet flyttas över från vårdnadshavare till familjehemsföräldrar upphör familjehemsplaceringen. Det innebär att socialnämndens ansvar att följa barnets vård faller bort. Det före detta familjehemmet, som nu är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare, får fortsatt ersättning och har rätt till råd och stöd av den tidigare placeringskommunen eller stadsdelsförvaltningen.

Referenser - Barnhälsovård för barn som bor i familjehem