Referenser - Främja trygg anknytning och gott samspel
- Ainsworth, M. D. S. (1969). Maternal sensitivity scales. Power, 6, 1379–1388.
- Bernstad, Katrin. (2022). Psykisk ohälsa hos späda och små barn: Upptäcka och hjälpa. Gothia Kompetens.
- Bornstein, M. H. & Putnick, D. L. (2021). Dyadic development in the family: Stability in mother–child relationship quality from infancy to adolescence. Journal of Family Psychology, 35(4), 445–456.
- Broberg, A. Risholm-Mothander P. (2018) Att möta små barn och deras föräldrar i vården, om anknytning, utveckling och samspel. Natur & Kultur.
- Clark, R., Tluczek, A., Moore, E. C. & Evenson, A. L. (2019). Assessment of early parent–child relationships. I R. DelCarmen-Wiggins & A. S. Carter (Red.) The Oxford handbook of infant, toddler, and preschool mental health assessment (2. utg.).
- Fagerberg, V., & Kling, J. (2023). Psykologi för mödrahälsovård och barnhälsovård: teori och praktik (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
- Lannér Swensson, A. Samspelet i spädbarnsfamiljen - Att främja en trygg anknytning. Gothia fortbildning; 2013.
- Lyberg, Eva. (2021). Anknytning och samspel i barnhälsovården. Gothia Kompetens
- Mesman, J. & Emmen, R. A. G. (2013). Mary Ainsworth’s legacy: A systematic review of observational instruments measuring parental sensitivity. Attachment & Human Development, 15(5–6), 485–506.
- Slomian, J., Honvo, G., Emonts, P., Reginster, J.-Y. & Bruyère, O. (2019). Consequences of maternal postpartum depression: A systematic review of maternal and infant outcomes. Women’s Health, 15.
- Wallroth, P. (2010). Mentaliseringsboken. Karneval.