Matintroduktion

Att lära sig att äta är en färdighet som kan kräva en hel del träning. Det ska upptäckas färger, former, texturer, smaker, storlekar, temperaturer och det är många livsmedel och maträtter som ska utforskas. Tidpunkten för introduktion av annan mat än bröstmjölk eller ersättning styrs till stor del av barnets utveckling. Barnet måste först vänja sig vid fast föda innan det kan avvänjas från amning eller flaskmatning (2).

Denna övergång är en process som till stor del styrs av barnets nyfikenhet, vilja och utveckling. Det finns få vetenskapliga belägg för när själva introduktionen ska starta. De råd som ges baseras nästan uteslutande på beprövad erfarenhet.

Goda matvanor grundläggs tidigt och att äta på regelbundna tider, tillsammans och varierat, är bra för hela familjen.

• Matmängderna och antalet måltider ökas successivt under barnets andra halvår.
• Huvudmålen kan med fördel planeras efter tallriksmodellen men med mindre andel protein i början.
• Det går bra att redan från start servera familjens hemlagade mat. Den kan även kombineras med färdig barnmat från butik.
• Uppmuntra föräldrarna att låta barnet sitta med när familjen äter och vara lyhörda för när barnet börjar visa nyfikenhet genom att titta och sträcka armarna efter mat.
• Låt barnet tidigt börja med att känna på nya konsistenser och smaker, själv ta mat med handen och stoppa i munnen.
• Föräldrarna kan hjälpa barnet på traven genom att själva ha en positiv attityd till den nya maten. Genom att själva smaka på maten och visa barnet att de tycker om den föregår man med gott exempel.
• Låt barnet hålla i en egen sked när barnet visar intresse för det, två skedar mättar bättre än en.

Barnets övergång till vanlig mat under första året - Broschyr från region Västerbotten och Västra Götalandsregionen

Vad händer i munnen - Broschyr från Västerbotten och VGR

Matkassen - Västra Götalandsregionen

Främja en god ätutveckling - Rikshandboken

En del barn är tidigt nyfikna på familjens mat och de kan erbjudas pyttesmå smakprover från tidigast 4 månaders ålder. Det handlar då om att ta pyttelite av familjens mat, motsvarande ungefär ett kryddmått, på fingret eller med en sked och låta barnet smaka. Om barnet inte visar intresse i denna ålder går det bra att vänta ytterligare en tid. Dessa små mängder ska inte konkurrera ut amning eller ersättning utan bara fungera som en smaksensation och väcka nyfikenhet för nya smaker, konsistenser och texturer.

Det saknas starka vetenskapliga belägg för att det skulle finnas nutritionella fördelar att ge smakprover före 6 månader. Samtidigt finns det inte heller vetenskapliga belägg för att det skulle vara en nackdel att låta barnet få mycket små smakprov från 4–5 månaders ålder så länge inte mängderna konkurrerar med bröstmjölken (2).

För vem: för det nyfikna barnet för att främja och tillvarata dess nyfikenhet för maten.

Vid omkring 6 månaders ålder behöver bröstmjölk och bröstmjölksersättning kompletteras med annan föda för att täcka barnets energi- och näringsbehov, där bland annat järn är en viktig faktor (3). Just järn är ett av få näringsämnen som det kan vara svårt att få i sig tillräckligt av då barnet växer fort och samtidigt äter förhållandevis små portioner. Samtidigt börjar träningen på den färdighet som krävs för att kunna äta fast föda.

Läs mer om Järn - Livsmedelsverket

För tidigt födda barn rekommenderas ofta introduktion till vanlig mat mittemellan kronologisk ålder och korrigerad ålder men följsamhet till barnet är viktigt. Justering av matintroduktion kan behöva göras utifrån barnets mognad och färdigheter.

Omhändertagande av för tidigt födda barn på BVC

Välj näringsrik mat i första hand

För att vänja barnet vid nya konsistenser och smaker ska mängden mat ökas successivt och nya livsmedel testas. Så småningom äter barnet så mycket av vanlig mat att det ersätter ett helt mål med bröstmjölk eller ersättning. En del barn byter snabbt ut måltiderna mot annan mat medan andra vill fortsätta att ammas eller ta flaska parallellt under längre tid. Det vanligaste är att låta barnet smaka fast föda i form av mos eller puré.

Det spelar inte så stor roll vilket livsmedel eller vilken maträtt man börjar med men det bör vara näringsrika livsmedel. Vänta gärna med att erbjuda livsmedel med söt smak till dess att andra smaker accepterats. Hänvisa gärna föräldrarna till att avvakta lite med de sötare fruktpuréerna till dess att till exempel grönsakspuréer accepterats.

Det är viktigt att fortsätta med extra tillförsel av D-vitamin även när barnet börjar äta mer av vanlig mat (4).

För vem: För alla med syfte till att börja träna på att äta och för att möta barnets ökade energi- och näringsbehov.

Det finns en unik möjlighet att introducera många smaker och etablera både matvanor och ätbeteenden under barnets första år. Forskning visar på att barnets nutrition i tidig ålder spelar stor roll för långsiktigt ätbeteende och matvanor, vilket sin tur har en stor betydelse för hälsan över tid. Genom att tidigt introducera många olika typer av mat med varierande smaker och konsistenser ökar chanserna att barnet kommer att äta varierat även senare i livet (5).

Att vänja barnet vid nya smaker 

Det är bra att introducera mat ur alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår (5). Genom att introducera många olika livsmedel ökar chanserna för ett bra näringsintag. Det ger även barnet möjlighet att lära sig tycka om många olika sorters livsmedel samt minskar risken att utveckla allergier genom en tidig och långsam introduktion. Ny mat kan behöva testas många gånger innan den accepteras och genom att erbjuda samma smak upprepade gånger ökar chansen för acceptans. Det är viktigt att inte ge upp och sluta prova.

Föräldrar kan behöva stöd i att tolka barnen eftersom starka reaktioner som grimaser och kväljningar inte behöver betyda att de inte tycker om maten, eller att de inte vill ha mer. Uppmuntra föräldrarna att främst vara uppmärksamma på barnets fortsatta nyfikenhet och viljan att testa igen.

Allergiförebyggande råd

Upprepad exponering för smaker i grönsaker

Ny forskning visar på att det går att vänja barn vid smaker som annars upplevs som något kärva och med viss beska, som till exempel lingon, rättika och blomkål, genom upprepad exponering. Det som är sött, fett eller salt behöver vi inte träna på att tycka om då det är nedärvt att föredra. Det finns många fördelar att introducera och vänja sig vid de lite svårare smakerna då dessa ofta finns i många livsmedel som är bra för hälsan. Det tycks också som att de barn som tidigt exponerats för många grönsaker, och lärt sig den smakbilden, äter mer och fler grönsaker även när de blivit lite äldre (6).

För lite äldre barn kan acceptans för nya smaker underlättas genom så kallade smakbryggor. Det innebär att ny mat och nya smaker serveras tillsammans med något som barnet tycker om eller känner igen. Även senare kan barn behöva bekanta sig många gånger med ett nytt livsmedel innan de lär sig tycka om det.

Barnmat behöver anpassas i konsistensen för att passa barnets färdighet i ätandet. Eftersom barnet till en början inte kan tugga börjar man oftast med slät mat som till exempel puré eller mos. När barnet blir duktigare på att hantera maten både med mun och händer kan det också få större bitar som det själv kan suga och gnaga på. Bitarna behöver då vara så stora och fasta att barnet inte kan få av bitar som kan fastna i halsen.

Uppmuntra gärna föräldrarna att låta barnet prova att äta själv, att kladda med maten och utforska den med alla sina sinnen. Det finns en stark koppling mellan öga, hand och mun och genom att få ta i maten och utforska hur den känns kan det underlätta förståelsen hur den fungerar i munnen. En del barn ogillar att bli matade med sked och om barnet visar signaler på att inte vilja äta kan det underlätta att låta barnet vara mer delaktig i sitt ätande till exempel genom att hjälpa barnet att ladda skeden men att de själva får föra den till munnen, att låta barnet känna och hålla i maten själv och även genom att äta själv och visa uppskattning för maten.

Barnets övergång till vanlig mat under första året  (pdf)

Baby Led Weaning (BLW), metod där barnet styr matintroduktionen

En del barn och familjer hoppar helt över stadiet med mos och puré och börjar direkt med bitar. Baby Led Weaning (BLW), eller barnstyrd matintroduktion, är en metod som fokuserar på att barnet tidigt ska vara delaktig i sitt ätande. Genom att ge barnet mat som barnet kan hålla i själv, får barnet möjlighet att upptäcka maten med både händer och mun. Det gör också att barnet tidigt vänjer munnen vid olika konsistenser. För att börja erbjuda mat i hela bitar är det viktigt att barnet kan sitta upprätt och hålla huvudet stadigt och att matens konsistens, storlek och form anpassas till barnets färdighet för att minska risken för att det sätter i halsen.

Det finns idag begränsad forskning på området kring tydliga fördelar eller nackdelar med metoden, men det kan finnas vissa vinster med att tidigt låta barnet utforska att äta själv och få träna på lite mer utmanande konsistenser. Metoden kan innebära en utmaning att täcka barnets hela energi- och näringsintag.

Det kan vara en god kompromiss att växla mellan mer traditionell matning och att samtidigt låta barnet få utforska maten själv (7).

Mat med tuggmotstånd

Vid senast 8 månaders ålder är det dags att börja träna på lite grövre konsistens på maten som även ger mer tuggmotstånd. En del barn behöver längre tillvänjningstid för mat med grövre konsistens, men när barnet sträcker sig efter, och klarar av att greppa om maten, är det också dags att börja servera bitar och plockvänlig mat. Det gör att barnet även får träna på att dela sönder och tugga.

Barnets förmåga att tugga styrs inte av tillgång till tänder. Tandvallarna är hårda och de kan träna på att tugga mjukare bitar även om det inte dykt upp några tänder än. En del barn behöver längre tid för att vänja sig vid bitar i maten och grövre konsistenser. För dessa barn är ofta blandade och oförutsägbara konsistenser svårast. Det kan då vara lättare att till en början erbjuda en konsistens i taget.

Vid samma period, 8–10 månaders ålder, kan det vara lämpligt att börja erbjuda två lagade måltider som huvudmål per dag. Vid denna ålder är det även positivt att introducera mer och mer av familjens mat om man inte redan börjat med det. Barn brukar tycka om att äta samma mat som övriga familjen. Uppmuntra även familjen att äta tillsammans.

Bra för barnet att bli kladdig runt munnen

Att lära sig äta är en spännande historia. Maten ska smakas på och även spottas ut igen och barn behöver få använda alla sina sinnen för att utforska maten och ätandet. För att stimulera munnens motorik, sensorik och tungans arbete är det bra att bli kladdig runt munnen. Det är därför bra att undvika att stryka bort mat med skeden eller vara alltför flitig med att torka bort mat runt munnen.

Gröt och välling

Järnberikad gröt eller välling är en bra näringskälla och då är ett till två, maximalt tre, mål per dag lagom. Har barnet helammats tidigare finns ingen anledning att börja med flaska för att servera välling utan denna bör helst erbjudas ur mugg alternativt att man serverar gröt.

Välling bör ses som vilken måltid som helst och ska inte erbjudas som måltid på natten eller för insomning. Då kan det underlätta att servera vällingen ur mugg.

Borsta barnets tänder efter sista måltiden

Tänk på att om barnet har fått tänder så behöver tänderna borstas efter sista måltiden på kvällen, vilket även innefattar vällingen.

Dryck

I samband med att mängden mat ökar kan barnet erbjudas vatten att dricka om det verkar törstigt. Under barnets första år är vatten bästa drycken. Avvakta gärna till efter året med större mängd mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt) då dessa är järnfattiga och kan konkurrera med annan järninnehållande mat. Från cirka ett års ålder kan även mjölk erbjudas som måltidsdryck. Söta drycker som saft, juice, barndryck, sötad mjölkdryck etcetera bör helt undvikas till små barn. Även koffeininnehållande dryck bör undvikas.

Låt gärna barnet träna tidigt på att dricka ur glas eller mugg utan pip.

Aktuell forskning visar att utveckling av födoämnesallergi bäst förebyggs genom introduktion och exponering av många olika livsmedel under barnets första levnadsår (8).

Långsam tillvänjning viktigaste faktorn 

Utifrån den kunskap vi har idag tycks det som att en långsam tillvänjning är den viktigaste faktorn för att undvika utveckling av glutenintolerans (celiaki). Rådet är därmed att börja med gluten på samma sätt som introduktion av annan mat, det vill säga att man börjar med små mängder och ökar mängden långsamt under första levnadsåret. Man kan ha gluteninnehållande mat som de allra första smakproverna, men det går också att vänta till senare. Oavsett när man börjar är rekommendationen att öka upp mängden långsamt.

Små mängder ett fåtal gånger per vecka

Rekommendera föräldrarna att till exempel börja med små mängder mat som innehåller vete, dinkel, råg och korn. Detta kan göras genom att erbjuda små munsbitar av bröd, en liten sked gröt eller välling eller lite av en sås som är redd på vetemjöl. Detta kan göras några gånger i veckan till att börja med. De flesta barngrötar och vällingar är idag baserade på havre och har därför, som alla havreprodukter, ett naturligt lågt innehåll av gluten och lämpar sig bra att använda för en långsam introduktion. Det kan däremot skilja sig mellan olika märken och det är därför svårt att råda om exakta mängder av dessa. Det är viktigt att påminna föräldrarna om vikten av att börja med små portioner, begränsa till ett fåtal gånger per vecka och att öka mängden långsamt (9).

Råd och information om intag av gluten - Livsmedelsverket

Det finns några livsmedel som rekommenderas att undvika under det första året. Dessa är

• gröna bladgrönsaker
• honung
• rödbetsjuice
• salt (smakprover innehållande salt går bra)
• fänkålste
• socker och sockerinnehållande livsmedel
• hela nötter, jordnötter och andra livsmedel som kan fastna i halsen. Nötter kan dock erbjudas i mixade eller i form av nötsmör om det inte förekommer allergi.

Generellt om risprodukter

• Barn bör inte äta ris och risprodukter oftare än fyra gånger per vecka.
• Riskakor och risdryck bör undvikas helt under småbarnsåren.

Opastöriserad mjölk

Opastöriserad mjölk eller produkter av opastöriserad mjölk ska inte ges till något barn
oavsett ålder.

Grön potatis

Släng hela potatisen även om det bara är en mindre grön fläck.

Mer information om detta finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Referenser - Matintroduktion